Fökylning, allergi och torrhet...

H har denna vecka legat i uppförsbacke i sängen, för han har varit förkyld och både varit jättesnorig och haft hosta! Humöret och aktiviteten har dock varit på topp ändå, kanske att han varit lite gnälligare och känsligare på kvällen då han varit trött och velat sova men annars samma gamla glada kille. Vi har tempat honom för första gången och det var ingen lek... klart att man kniper ihop... även supp har vi försökt att ge, samma sak där, KNIIIIIP!!!!!!

H har även haft utslag på mage och rygg och haft kraftig rodnad i rumpan som vi tror kan vara ett resultat av något mamman ätit... vi kan dock inte komma på vad, möjligen pepparkakor som mamman har frossat i... Slut med det nu!

Var på BVC i torsdags och visade upp det och de ordinerade Mildison 1% kräm morgon och kväll över helgen. Har det inte blivit bättre eller gått bort tills på måndag så ska vi kontakta barnläkarmottagningen. Men bara 12 timmar senarare var det en markant skillnad inte alls lika ilsket rött i rumpan och utslagen hade lagt sig och torkat in lite. Nu är det lördag och utslagen syns ej längre.

Gosehunden..

Mamman hade tidigare i veckan besök av två andra mammor som har söner som är 3 och 5 månader äldre än H. Frågade hur de hade gjort med nattning då vi känner att det vore bra om H kunde somna på andra sätt än vid bröstet. Fick då ett tips om att introducera ett gossedjur vid nattning, som han kan gosa och känna trygghet med.

Sagt och gjort, presenterade hunden Vilma som han fått av mammans moster med familj. Man kanske inte kan säga att det funkade perfekt första gången men han blev glad då han såg Vilma och kramade om henne och blev nog allt lite tung i ögonen (hade givetvis även nappen på plats). Planen är även att H ska börja sova i sitt rum från och med inatt... vi får väl se vem som ger upp först, barnet eller föräldrarna...

Kan nu berätta att första natten funkade bra, H åt 2 ggr, kl 01.00 och 03.00 men mamman gick upp ca 1 gång i timmen ocjh pluggade in nappen, la H på sida och kilade in Vilma mellan armarna, då somnade H om snabbt

Eksem...?

H har fått eksem, eller åtminstone väldigt torra fläckar ... På händerna. Båda händerna. Vadan detta?

Let me tell you. Det kommer av ett frenetiskt sugande och slafsande, händerna i mun så fort det bara går. Man skulle kunna tro att det börjar växa alger på händerna snart...

Stark börjar han bli också. Märker man när man försöker bända bort händerna för att trycka in nappen i stället. Han visar dock snabbt vem som bestämmer, gör en min som att han just käkat den suraste godis man kan hitta, spottar ut nappen så fort som möjligt, grymtar, och försöker trycka in händerna igen.

Vi försöker dock få han att fatta att napp är det som gäller, int världens lättaste. Kanske är det så att vi inte har lyckats köpa rätta nappen än? Just nu äger han 6 stycken, fler lär det nog bli.

Vaccinationsdax

Idag var vi till BVC för att få de första vaccinen, det blev ett stick i vaje lår. H tyckte det gjorde lite ont när han fick den 2a sprutan men när han fick komma upp i mammas famn så blev allting bra igen, plus att han hittade en tavla med en leende sol på att le tillbaka till, det gjorde allting så mycket bättre.


H har nu två små plåster på sina båda lår. Vi får hoppas att det är de enda som påminner oss om sticken. Man kan nämligen få lite biverkningar efter vaccinationerna bl.a. feber, aptitlöshet, diarre och rodnad vid insticksstället. Passade även på att väga H och han väger nu 6472 g. Så på en vecka har han gått upp 260 g. Barnmorskan sa att han följer sin fars kurva... dvs är längre än medel. Mamma och pappa kommer alltså få en lång och ståtlig kille att titta upp på längre fram...

Grannar

Grannarna, och gissningsvis framtida polarna, Attila och Herman chillar i finfåtöljen.

Hjärtkoll

I onsdags förra veckan var H till SÖS och träffade kardiologen på Sachsska barnsjukhuset. Detta eftersom BVC tidigare upptäckt ett litet blåsljud i hjärtat och vi vill alla vara på säkra sidan och därför undersöka det lite mer noggrant. Det där med att ligga still och bli undersökt var dock inte det roligaste, sen att klockan redan passerat godnatt hjälpte säkert inte till. Det löste sig någorlunda genom att pappa fick agera ljudmaskin i ca 20 minuter, under tiden som dokton kollade in hjärtat ordentligt, med stetoskop samt ultraljud.

Det visade sig att H har ett ca 2 mm stort hål i nedre spetsen av hjärtat mellan höger och vänster kammare. Med hål menas en liten gång där blodet sipprar mellan kamrarna och således orsakar ett litet pysande ljud när det sipprar över till den andra sidan. Ett vanligt hjärtfel som till 95% chans växer bort innan återbesöket om 1,5 år. Har det inte växt bort tills dess blir det återbesök igen vid 4-5 års ålder. Har det inte växt igen tills dess kan man behöva göra ett ingrepp för att sy igen hålet. Den enda egentliga orsaken till att man ska täppa till ett sånt litet hål som det här faktiskt är är för att vid framtida tandläkarbesök kommer penicillin behöva intas om hålet finns kvar, detta pga att borrning och lagning av tänder kan utsöndra baciller som inte skall vandra mellan kamrarna.

Jaja. Det är givetvis en lekmans återgivning av doktorns beskrivning men något liknande var det i alla fall. Kontentan av det hela är väl egentligen att vi inte behöver oroa oss för nåt. Ett vanligt hjärtfel som kommer växa igen och om det inte gör det inte är något allvarligt i alla fall. Klaro.

Systeryster/faster

Ja då var den närmaste släkten avverkad. Nu är även systeryster, H's faster, speciellt nedflugen från Luleå, med på bloggen.

Long time no see

Efter att ha varit inaktiv på nätet de senaste veckorna återkommer vi med en liten update.

Vad har hänt?

Först och främst, och säkert en orsak till den dåliga aktiviteten, har förkylningar drabbat familjen. Först pappa C, sjuk till och från i ett par veckor, sen H & L. Turligt nog har väl herrn i familjen varit den som var värst drabbad.

Förkylningen för H visar sig mest genom att han inte är så där jäätteaktiv, dvs sparkandet i gymet och alla andra ställen har bytts ut mot ett försiktigt betraktande. Lugn och stilla, analyserandes det mesta.


Trots förkylning så har H utvecklats, vilket vi ser på bilderna. Gymet har blivit mer än ett gym. Det är numer ett kombinerat gym/tutthimmel. Fötterna på de stackars djuren greppas tag och pluggas in i munnen. Det mesta brukar hamna där tillslut.


Mommo och moffa har också hunnit med ett besök. Vet inte om helgen med H eller vistelsen på kanarieöarna var resans höjdpunkt. Jag har mina aningar dock.